can´t live with or without you.
Om ett dygn har vi precis startat. En mil på Stockholms gator står framför oss. Pappa och jag. Midnattsloppet 2011 och jag tror att vi är ganska laddade. Bättre förutsättningar i form av mer träning hade man ju kunnat ha, men va fasen. Det är mest en kul grej.

making love to you in a bedford room, made of sand and sea.
Ligger i soffan och försöker ladda upp inför kvällens och veckans dansträningar... Undra om jag kommer gå levandes ur den här veckan alltså. Men kul ska det bli. Nästan hela danscrew/ spexcrew är samlade igen så ett och ananat gott skratt kommer man ju få. Och ett gott skratt förlänger ju livet, vilket betyder att jag kanske tar mig levandes ur veckans. Hoppas.

Jag vill bara explodera, lite till och lite mera.
Träningvärken är på max efter gårdagens ridning. Ryggen säger aj aj för varje steg jag tar och det är knappt så jag kan sitta ner på grund av träningsvärk i rumpan. Men det är det värt, alla dagar i veckan. Önskar jag bodde närmare så jag kunde rida oftare. Lukten av stall (fast lukten är bara okej där, inte någon annan stans...), en fin häst som boxas lite med huvudet och ljudet av hästhovar på en grusväg- det är fint!
tekniska problem
Det råder lite tekniska problem här hemma. Min mobil tar bara emot vissa sms och utelämnar andra. Detta är oerhört irriterande eftersom jag inte ens vet var problemet är. Telefonen, Telia?
Så om ni har skickat men inte fått svar, så beror det troligtvis på det :)
ville bara hålla om dig och vara tätt intill, ville bara känna känslan av att finnas till.
Måndag och tisdag har sett ut såhär. Jag klagar inte.



Jag är Lucy in the sky, jag är högt över molnen.
Igår var vi uppe bland trädtopparna och klättrade. Höghöjdsbanan på 8 meters höjd på Torpön blevutmaningen. Sjukt kul och sjukt jobbigt. Benen skakade av både rädsla och av kraftansträningningen. Men helt klart värt det och att jag övervann min höjdrädsla gör inte saken sämre!



And baby you´re all that I want, when you´re lyin´ here in my arms.
Lägenhetsjakten är i full gång här hemma. Mamma och jag uppdaterar HemNet var och var annan minut. Och när jag är på jobbet så ringer mamma mäklarna. Det är spännande det här, men jobbigt och vänta... Jag vill bara ha en lägenhet nu. Skriva kontrakt, ta nycklar och börja fixa.
Annars rullar dagar och veckor på här. Snart är det augusti vilket gör en lite smått stressad. Vad hände, var tog tiden vägen? Nog för att det ska bli kul och börja skolan igen i september, men det finns för mycket grejer jag vill hinna med innan dess. Jag får helt enkelt ta vara på varje minut och sekund.
Å andra sidan så har jag såhär långt haft en av de bättre somrarna om jag ska vara ärlig. Nog för att sommaren på Gotland- 08 och sommaren i Grekland -09 var äventyr och minnen för livet så har det varit skönt att vara mer på hemmaplan i år, men trots det hunnit med och gjort en hel del saker. Och fler fina, roliga och bra minnen hoppas jag det hinner bli under sommarens sista månad.

There's a fire starting in my heart.
Eftersom det är här är min blogg och jag någon gång har sagt att jag ska skriva av mig här ibland så kommer det kanske då och då ett mindre glatt inlägg. Ett inlägg som kanske inte riktigt lyser av den Victoria-glädjen som många kanske är vana vid, men så är det ibland.
Just nu vill jag bara krypa upp i mammas famn, gråta och vara barn igen. Jag vill inte ta stora beslut om lägenhet. Min drömlägenhet kommer aldrig ut på hemnet, så jag vill bara vara kvar hemma. Inte åka någonstans. Jag vill att det i magen ska kännas rätt, det ska inte finnas något som inom mig bankar fel fel fel. Den här gången är det min tur, och den här gången ska det bli bra. Som fan.

sådär som det kändes en dag i maj på NewPort Beach.
Just nu vill jag bara krypa upp i mammas famn, gråta och vara barn igen. Jag vill inte ta stora beslut om lägenhet. Min drömlägenhet kommer aldrig ut på hemnet, så jag vill bara vara kvar hemma. Inte åka någonstans. Jag vill att det i magen ska kännas rätt, det ska inte finnas något som inom mig bankar fel fel fel. Den här gången är det min tur, och den här gången ska det bli bra. Som fan.

sådär som det kändes en dag i maj på NewPort Beach.
broken up, deep inside.
Emma och Bella har skapat nått slags tecken som ska användas när jag, enligt dom, svarar "drygt" eller "tjurigt" till någon.
Och för andra får jag säga "nu var det meningen att jag skulle låta tjurig, lyckades jag". Och svaret var nej.
Blir ju lätt förvirrad.
Tar det som att jag kan fortsätta på samma sätt. Eller så kan ju Bella och Emma börja fundera. Fast nej, jag tycker om er också :)
it´s always times like these, when I think of you and I wonder if you ever think of me.
Sådär lagom sliten sitter man här igen. I soffan. Fötterna värker efter första dagen på intersport, som vanligt när man har varit borta därifrån ett tag. Tur att är fler än jag som tycker lite synd om mina fötter, det kanske kan få dom på bättre humör snabbare.
Men första dagen gick otroligt bra. Fixade med rean, körde lite kassa och skrattade både med och åt mina kollegor där nere.
Nu ska jag plocka ur diskmaskinen, som jag råkade starta utan diskmedel i. Nästan Cilla-style på den, hehe.

ska vi plocka körsbär i min trädgård?
Fast det har jag redan gjort. Nu står det en skål med körsbär i köket :) Jag hade inte för mig att det var sådär jättegott, men det är det ju. Jag lär nog stå vid trädet fler gånger kommande dagar.
Idag har jag faktiskt varit ganska effektiv. Jag vaknade upp bredvid Bella i Sebbes lägenhet efter en spontan utekväll igår på Måndagsklubben. Emma kom och joinade oss också och vi svettdes till 90-talshits :)
I vilket fall, hem for vi när jag tyckte att jag var körbar. Släppte av Bella hos henne och fortsatte hem. Sedan dess har jag klippt gräset, vattnat alla blommor ute (30 minuter innan det börjar regna...), handlat, lagat mat, sett Gossip girl, klippt klart gräset eftersom den inte ville hela vägen första gången, plockat körsbär, solat och varit ute och sprungit. Hur mycket kan man hinna med på en dag egentligen?
Men nu ska jag inte göra så mycket mer. Måla naglarna, det är väl det. Imorgon jobbar jag min första dag på Intersport sedan början av januari... Kan ju bli spännande. Men kul ska det bli :)

Kvällssol i Båstad.
Kan inte tänka, står bara här och ler.
Ännu en helg har gått. Att tiden ska gå så förbannat fort. Jag får ju stressutslag i pannan, som Mickan i Solsidan.
Den här helgen har jag i alla fall spenderas i Ängelholm/Båstad med tjejerna från Malmö. Vi har hunnit med det mesta som sol, bad, grillning, dricka vin på bryggan och lite utgång. Utgången slutade dock kl 01.00 med en pommesbricka och korv efter att ha tappat tålamodet på grund av alldeles för mycket folk. Men vad gjorde det, vi hade ju varandra och tillsammans har vi som roligast!



hearts in the air!
Då var man på hemmaplan igen. Det var en konstig känsla att komma hem igår och det var helt tyst runt mig. Kunde knappt somna för att det var fööör tyst.
Sundsvall har i alla fall varit heeelt fantastiskt! Jag har skrattat så jag tjutit, druckit öl och dansat till både Eric Saade hemma i vardagsrummet och till coverbandet i öltältet.


tjingeling!
Jag tror att allt är packat och klart. Imorgon eftermiddag rullar jag, Malin och Sanna mot Sundsvall där resterande del av gänget redan befinner sig. Jag längtar så jag inte vet var jag ska ta vägen, men beslutar mig nog nu för att snart ta vägen till sängen.
Vi hörs när jag tagit mig hem igen. CIAO !
Det är fest hos mig ikväll och hela världen är min.
Det är marknad och och runt torget i Rimforsa idag. Bra att vi bor ett stenkast därifrån vilket resultetar i en massa bilar runt omkring vårt hus. Och dessutom är Saja påväg hit och jag är själv hemma. Vi får se om hon kommer fram. Men det där löser vi :)
Annars är det mest nedräkning till Sundsvall som gäller just nu. Få allt klart med transport upp dit och så vidare. Jag längtar efter att få höra om allt som gänget som varit på Peace & Love innan har varit med om, jag längtar efter att gå på spelning med mina fina vänner, jag längtar efter att festa med gänget och jag längtar efter 4 mysiga dagar där uppe i norr!

Hon är en duva som flyger runt på Haga.
Igår fick vi finbesölk hela vägen från Minneapolis, USA. Eller nu är dom ju hemma i Österbymo så så långt kom dom inte. Men i vanliga fall så huseras dom i USA. Familjen Wood är hemma och hälsar på alla svenskar och har lite semester. Jag blir alltid lika förvånad när Sara och Emma kliver ur bilen och jag ser hur mycket de vuxit och blivit mer vuxna sedan sist. För mig ska de ju vara lika gamla som de var när jag var där 2005...

what are words if you really don´t mean them when you say them?
Tokdäckad i sängen. Eller ja, inte nerbäddad men jag slängde mig på sängen när jag kom hem och där har jag blivit kvar. 4 dagar på dagis har satt sina spår. Det tar mer på en att vara där 6 timmar än på Intersport i 9 timmar. Det är en sak som är säker.
Men vafasen, nu är jag ledig och om en vecka är jag i Sundsvall med massa roligt folk! Om jag är tokdäckad nu så är jag tokladdad för det kan jag lova.
Pappa nämnde nått om glass på campingen nu ikväll. Måste nog kila ner och påminna om det. Typ nu.

sen avbröt hon mig med sitt underbara leende.
Måndagkväll och här sitter jag själv i soffan. Hade en tanke på att åka till Kisa och kolla på fotboll, men sen insåg jag hur trött jag är och insåg att det var en dålig idé. Ganska skönt och vara hemma också. Ladda för en ny dag på dagis. Mina små töser på dagis som är ca 5 bast tycker att jag ska gifta mig med Eric Saade. Men bara om inte dom hinner först. Men helst vill dom bli 20 år först, för det är ju Eric... Barn alltså, dom får mig att skratta varenda gång.

Du är ung, men jag är yngre, jag har fyllt 21. Kom och visa mig vägen fram.
Midsommarhelgen har varit kanon! Lunch med mamma och pappa hemma i Rimforsa. Fest med 5-kamp, grillning och dans i gräset hos Millan och ett dygn i en stuga ute på landet med mamma, pappa och goda vänner.




baby you´re a firework!
Vårdcentralens akuttid fick jag idag. Eller akut och akut, pratade med dom kl 10.30 och fick tid 16.30. Var ju tur att man kunde andas lite i alla fall... Kom hem med medicin för 830 (!!!!) kr. Helt sjukt. Två saker dessutom.
Well well, svullna luftrör blev svaret. Förhoppningsvis. Vi håller alla tummar för att kortisoner som kostade skjortan hjälper och att jag snart kan gå från ICA utan att låta så hela Rimforsa hör...
